Tandflyg och andra fladdrande saker...

Här i huset har vi en tonårsson i sitt esse och en gosse i trotsålder - med fladdrande lös framtand. Tonåringen skriker, smäller med dörrar så det skallrar i fönstren och den lille stampar ilsket med sin fot i golvet med lös framtand fladdrandes i vinden. Så här ser min vardag ut just nu. Suck. Ja, visst får man sucka - ljudligt dessutom när man har dagar som dessa.
Så vips! vänder det igen och jag har mina underbara små kottar tillbaka i sig själv igen. Vad händer - aliens? Man undrar ju ibland... Kanske något som går inom familjen, jag menar - jag har ju mitt andra jag som shoppar utan att jag själv riktigt vet vad mitt andra jag släpar hem med... vilken tur att man jobbar inom psykiatrin - förhoppningsvis vet kollegorna när det är dags för den vita jackan!
På tal om shopping, på fredag ska jag till en dagismammas arbete. Hon jobbar som inköpare på Sia. Jag kommer att bli sjuuuk av allt vackert där finns! Undrar om hon tror jag är helt galen om jag knaprar i mig något lugnande innan och går med skygglappar - eller ännu bättre, ögonbindel med små, små hål så jag åtminstonde kan se vart jag sätter mina fötter?

Sköt om er!

En härlig dag

Idag har det varit en härlig dag. Den började med att jag hörde Alex ligga i sin säng och prata med sig själv. När jag klev in stack han upp sitt ben i luften och visade att strumpan hade ett stort hål. Ut stack en stortå varpå han utbrister: "Titta mamma, ett hål! Man kan inte låta bli att kittla sig själv!"

Efter frukost tog jag Alex i vagnen och gick i rask takt till dagis, det var faktiskt riktigt skönt. Jag gick sedan vidare till jobb och träffade mina härliga kollegor!

Guldkornen fortsatte under dagen när Nicke kommer hem från skolan och berättar att han fått alla rätt på sitt matteprov!

Sköt om er!

Tänk så fel...

Idag lockade jag iväg man och barn till de djupaste skogarna - okej, kanske inte så djupa och inte så mycket skog heller för den delen. Men iväg i alla fall, en bit hemifrån. Jag hade nämligen spanat in ett fönster som jag ville köpa. Ni som känner mig och vet hur inredningstokig jag är lyfter inte ett ögonbryn utan kanske suckar lite mer... Ni andra: ett fönster till pynt!
Tjejen som sålde fönstret lät himla otrevlig och tvär i telefonen, men icke! Hur trevlig och go som helst! Tänk så fel det kan bli ibland när man har sina förutfattade meningar om folk och fä...

Sköt om er!

Förvirrad??

Igår skulle vi hem till en kompis och pynta hennes hus. De skulle nämligen ha "hej baluns" som hon själv hade uttryckt sig. En halloweenfest. Sagt och gjort, vi stuvade in sakerna i bilen och körde kosan mot Billeberga. Ute på vischan. Hon har flyttat dit för någon månad sedan och det var mitt första besök. "Huset längst ned på gatan, rött hus med blå knutar". Enkelt, eller hur?! Nix...inte om man heter Petra inte!
Huset hittade jag visst, Patrik frågade om det verkligen var rätt hus. Kaxig som man är slänger man en sådär lite överlägsen blick på honom och pekar vart han kan parkera. Han ställde sig bakom en liten blå golf som stod på tomten och jag stuvar ut både Alex och halloweensaker. En tonårstjej öppnar ytterdörren varpå jag frågar efter C. Tjejen hade jag aldrig sett förut men tänkte att det säkert var en kompis till hennes barn.
- "C???, nää, men det kom en tjej precis och hämtade min mamma!", svarade tjejen. Jag blev lika förvirrad... "hämtade?? Men.., var tusan är hon nu då??"

Såklart hade jag valt fel hus! Vi stod på fel sida av vägen förstås. Huset var väl gaanska likt, men bilen... De hade en liten golf och C har en stoor peugeot combi! Nåja, bil som bil!

Idag har jag och Patrik hjälpt min lilla Lotta potta att flytta. Lite trist att hon lämnat vårt område, men hoppas att hon kommer att trivas såklart i sin nya lya. Allt var jättefint och hennes soffor ack så sköna!

Sköt om er!

Brådskande tider...

Tänk, va tiden går fort! Sex veckor kvar till första advent - jag vet, håll snattran!

Verkar som om alla har mycket omkring sig just nu, man hinner inte riktigt med att njuta av höstens alla vackra färger.

Vi har fortsatt med psykologtesterna på Alex, idag var det dock sista mötet och det hölls på dagis. Han längtade så, blev förtjust i psykologen. Kanske också för att hon talat om för Patrik att det bara är bra för Alex att spela sitt playstation, hmm.... Han har blivit bättre i sin motorik och kan numera själv sätta på svärd på sina små lekgubbar, nåja - intet ont som inte har något gott med sig!

Hemmafronten annars... den flyter på. Igår var det dock en otursdag, allt som kunde gå åt pipan GICK åt pipan. Till och med tvättmaskinen gav upp, tur man har en händig karl!

Sköt om er!

Containerdag

Idag kom containerna som så många här i bostadsområdet väntat på! Tänk så mycket man samlar på sig, och snabbt. Kan i mitt fall också bero på att jag ständigt går på alla dessa ljuvliga loppisar, host, host.... Idag fick jag blunda rejält när jag såg vad folk hade slängt. "Nämen, det där kan man ju fixa till!" eller "Åååh, en sån där vore väl kul i trädgården?" Jovisst är jag helknäpp! Jag drog mig dock tillbaka, något motsträvigt kan jag tillägga och en vakande blick från grannfrun... (Tack snälla L!)

Nu är jag inne på min tredje dag med xtravaganza. De är faktiskt förvånansvärt goda! Man får dricka totalt tre påsar om dagen och dela upp dem som man vill. Tyvärr funkar inte mitt minne och jag glömmer bort vilken påse jag är uppe i, haha... Jag får väl fundera ut ett fungerande system för mig, denna hjärna skall minsann få arbeta!

Alex har varit hemma hos en kompis lekt idag och jag njuter varje sekund han har någon att leka med! Det är inte så lätt med ett annorlunda barn, nu när han börjar bli större märker man skillnaderna allt mer mellan honom och andra barn. Vet i katten om han bryr sig så värst mycket själv egentligen, han är oftast nöjd att sitt själv och leka med sina älskade små gubbar och kan göra så i timmar om man inte stoppar honom. Lite frisk luft då och då är ju inte helt fel!
Annars intet nytt på hans front. På fredag blir det ett nytt psykologsamtal. Han börjar skolan till nästa höst. Nu kollar man bl a upp hans utveckling etc, det är tester hit och tester dit. Sedan ska vi också försöka få bukt på alla hans rädslor för allt och inget. Halloween närmar sig med stormsteg och han är livrädd för alla masker. Till vår stora sorg, Patrik och jag äälskar halloween och har alltid pyntat hela huset á la "päron till farsa"!

Sköt om er!

En annorlunda vardag...

Var inne på Familjeliv för första gången på snart ett halvår. För er som inte vet har jag en pojke på sex år som lider av mitokondriell sjukdom. Jag vet, låter helknasig - va fasiken är det då?? Jo, han har fel på sina celler och måste således äta varannan timme för att undvika hjärn- och /eller muskelskador. Vi har en vardag som inte är riktigt lik medelsvenssons med andra ord. Fick förfrågan om att skriva om Alex lite då och då. Dels för att informera om sjukdomen och dels för att på så vis visa stöd till alla dem som precis fått eller väntar på en diagnos. Och visst, det ställer jag absolut upp på!

Alltså, numera blir bloggen vääldigt blandad - ömsom Alexblogg, säkert med både skratt och tårar och ömsom en inredningsblogg eller vad man nu ska kalla det. Ibland blir det mest bladder, hrm...

Försöker länka er hit och dit för att kunna ge er mer information, men inget funkar - tydligen inte min hjärna heller, det börjar bli för sent och jag har precis börjat en diet så något energiöverskott finns där inte heller! Vi tar det helt enkelt en annan dag...

Tills nästa gång, sköt om er!

Avkoppling...

Denna helg har varit rena avkopplingen för kropp och själ. Jag har fått slappa ordentligt och igår stack vi ut på långtur/upptäcksfärd. Man behöver komma hemifrån ibland för att ladda sina batterier. Både jag och Patrik älskar att åka ut på lite småturer med bilen. En svalkande bil får jag väl tillägga! Tänk, det är ändå inte såå många år sedan man var utan ac, svettades som en gris varje gång man skulle iväg och satt med huvudet utanför rutan för svalka, haha...
Vi stack till Åkes bilskrot som ligger nära Ryd i småland. Det blev en bit att köra, men vilken mysig åktur! Små byar som man aldrig varit i tidigare och jag hittade (förstås) även en loppis mitt ute i en skog!
Bilskrot, tänker ni - kan det vara något?? Jodå, för bilintresserade och för mig ganska faschinerande ändå. Där står bilar efter bilar mitt ute i en skog som rostat isönder. Åkes gamla hus och verkstad fanns också kvar, väldigt enkelt boende. Han behövde inga lyxprylar han inte! Alex fick dessutom se en orm och en groda - lyckan var total!
Framåt kvällningen stack vi till en god vän som grillat åt oss och barnen badade.
En härlig avslutning!

Sköt om er!

Raveparty

Oj, här har man haft en rejäl bloggtorka! Kanske dags att man börjar knappa ihop lite inlägg igen?

Hoppas allt är bra med er, själv njuter jag i fulla drag att sommaren äntligen är här! Nog hade en semester varit höjdpunkten, men den kommer ju den också så småningom.

Med sommaren kommer tydligen också mördarsniglar. Jodå, visst har de också hittat till min trädgård. Sådana små äcklíga kryp som jag tidigare bara hört talas om har nu raveparty i min trädgård - jag förser dem nämligen med gratis alkohol. Starköl tar kål på dem direkt, de super sig fulla och druknar. Vilket liv. Undrar om det går lika bra med lättöl? Hoppas att mina små söta igelkottar inte går på ölen de också, man behöver ju inte ha hela kvarteret med fulla djur som rantar omkring, haha...

Nä, nu kallar bingen. Ska försöka lägga mig i normal tid för en gångs skull. Tror nog att mina arbetskamrater om några kommer att uppskatta det, hrm...

Tills nästa gång, sköt om er!

Vilken dag!

Vissa dagar SKA man stanna hemma,ligga kvar under täcket och vänta tills dagen passerat.Tror ni arbetskamraterna blivit glada? Nä, antagligen inte.
Denna dag är en dag som går till historien - MIN historia i allafall. Redan i natt när jag vaknade typ varannan timme och med halsbränna misstänkte jag att den skulle gå åt pipan. Mycket riktigt, Alex vaknar - supertidigt vilket inte är bra för då blir han gnällig, trött och gråtig framåt eftermiddag/kväll och inte så lätt att få i mat varannan timme. Ser dessutom att hans glasögon gått isönder, får därför väcka Patrik som då jobbat natt så han fick fixat till dem. Kommer till dagis. Kompisen som ska följa med hem idag har ingen bilstol med, suck. Stressigt till tusen på jobb. Tvättmaskinen går isönder. Tangentbordet krånglar.
Tror ni jag varit irriterad idag? Bara förnamnet....

Sköt om er!

Tack alla goa människor!

... för er omtanke efter mitt förra inlägg. Vet egentligen inte vad denna blogg ska innehålla. Blir väl mest struntprat, inredning,loppisar osv. Men, ibland vill jag ändå kunna kläcka ur mig sånt som bubblar inom en och det känns förbannat skönt efteråt!

Så, till ett lite lättare inlägg idag...
Detta hände när Nicklas, då 8 år gammal, precis börjat i en ny klass. Jag hade inte träffat fröken än, men hört mycket gott om henne. En varm sommardag skulle klassen på utflykt till Fredriksdal. De skulle få mat på plats och behövde endast ha med varsin ryggsäck med klädombyte. Sagt och gjort. Dagen kom, de hade superkul och väl hemma tömde jag hans ryggsäck under tiden han pladdrade på om allt som hänt.

Tiden gick... Ungefär en vecka senare hämtar jag Nicke vid skolan och han säger halvgråten i bilen:
"- Mamma,vi måste köpa en ny väska till mig".
Jag frågade honom om den gått isönder varpå han svarar:
"- Nää, men hamburgaren som blev över från utflykten låg kvar i väskan och allt har blivit till en enda sörja."
"- Vaa??" Blev min kommentar, helt förvånad. Hamburgare??

Jodå, de hade mycket riktigt fått varsin hamburgare på utflykten, han hade inte orkat äta mer än hälften och därför stoppat ner resterande i sin väska. Denna hade jag alltså inte känt när jag viftade runt efter hans kläder. Han hade dessutom hällt allt ut allt innehåll i klassrummet - mitt framför en fröken som jag aldrig träffat förut och visat henne förödelsen. Böcker och allt i en enda sörja.
Hm, tror ni jag hade lust att dra hem fröken för att visa; vi är INGA lortpellar och vi vet hur man städar!
Pinsamt? Jodå, lite grand...

Kram från en generad mamma

Förbannade, helvetiska sjukdom

Ikväll fick jag ett dystert besked. En förälder meddelade mig att deras lille pojke på ett år dog i onsdags. Han led också av mitokondriell sjukdom. Han hade fel på komplex 1+4, Alex har komplex 1+5. Jag skriver aldrig om Alex sjukdom, vet inte varför egentligen. En blogg är ju ett ypperligt tillfälle att kunna få upplysa människor om denna helvetiska sjukdom. Men, oron finns där alltid och lurar som ett gift så varför inte njuta av den vardag man har istället? Kanske naivt att säga så men å andra sidan är sjukdomen så väldigt varierande och individuell. De vi fått kontakt med är så mycket sjukare än Alex. Vi känner att vi har tur med vår lille plutt, han lever ju ett ganska normalt liv och får dessutom uppleva sina födelsedagar - även om det ibland känns som lånad tid. Låter hemskt att säga så, men så känns det.
Så, varje år pustar vi ut, jag och Patrik. Vi säger aldrig det högt, men vi vet att vi båda känner det så... När man då får kontakt med dessa föräldrar med barn som bär denna sjukdom, inser man hur skört livet är och hur oerhört tacksamma vi är för vår lille Alex...

För er som vill veta mer om sjukdomen:
http://www.socialstyrelsen.se

Vill avsluta dagens inlägg med en dikt som jag för en tid sedan läste i en god väns blogg, en liten tankeställare:

"Välkommen till Holland

När du väntar barn är det som att planera en fantastisk semesterresa - till Italien.
Du köper en bunt guideböcker och lägger upp en underbar rutt:
Colosseum. Michelangelos David. Gondolerna i Venedig.
Du kanske lär dig några användbara fraser på italienska.
Allt är väldigt spännande.
Efter månader av ivrig förväntan kommer äntligen den stora dagen.
Du packar väskorna och ger dig iväg. Flera timmar senare landar planet.

Flygvärdinnan kommer in och säger: "Välkommen till Holland."
"Holland?!?" säger du. "Vad menar du med Holland??
Jag bokade en resa till Italien! Jag skulle vara i Italien.
Hela mitt liv har jag drömt om att åka till Italien.
" Men flygrutten har ändrats. De har landat i Holland och där måste du stanna.

Det väsentliga här är följande:
De har inte tagit dig till en förfärlig, vidrig, snuskig plats, full av farsoter, hungersnöd och sjukdomar.
Det är bara en annorlunda plats.
Så du måste bege dig ut och köpa nya guideböcker.
Och du måste lära dig ett helt nytt språk.
Och du kommer att möta en helt ny folkgrupp som du egentligen aldrig skulle ha mött.

Det är bara en annorlunda plats.
Det är lägre tempo än i Italien, mindre tjusigt än i Italien.
Men efter att du varit där ett tag tar du ett djupt andetag, ser dig omkring...
och upptäcker att Holland har väderkvarnar...
och Holland har tulpaner.
Holland har till och med verk av Rembrandt.

Men alla du känner är upptagna med att resa till och från Italien...
och alla skryter de om vilken härlig tid de hade där.
Och i resten av ditt liv kommer du att säga
"Ja, det var dit jag skulle åkt. Det var vad jag hade planerat".
Och den smärtan kommer aldrig, aldrig, aldrig någonsin att försvinna...
därför att förlusten av den drömmen är en mycket, mycket betydande förlust.
Men...om du ägnar ditt liv åt att sörja över att du aldrig kom till Italien,
kommer du aldrig att kunna glädjas åt det mycket speciella,
det väldigt härliga... med Holland."

© Emily Perl Kingsley, 1987.

Som vanligt, sköt om er!

Måndag - igen

Såja, nu var helgen förbi - den försvann som en måsaskit i dimman som min vältalige sambo brukar säga. Idag är jag supertrött också. Å andra sidan när är man någonsin pigg nuförtiden?? Ska bli skönt med våren, här i Skåne har det redan blivit ljusare om morgonen.
Idag har jag upptäckt att vissa saker ska man helt enkelt låta bli att göra när man är så här trött:

Dammsuga. Helt plötsligt lever maskinen ett eget liv och har väl aldrig fungerat så bra som idag. Den höll t om på att svälja mina VITA hallgardiner. Välte ner hälften av inredningen på köpet, grr...

Laga mat. Köttet tuggsegt, potatisen överkokt och såsen rann över på hela spisen. Barnen satt med klistrat leende och Alex lösa tand fladdrade i vinden varje gång han försökte tugga denna underbara måltid. De visste att klagomuren var stängd för idag.

Nu håller jag på att tvätta, håll tummarna att det kommer att fungera bra i alla fall. En gång skulle jag använda ett sorts fläckborttagningsmedel och trött som jag var öste jag på kanske liite för mycket... Slutade med att hela badrummet var översvämmat och fullt med bubblor!

Ikväll ska jag se över det papper chefen gett oss inför medarbetarsamtalet jag ska ha med henne imorgon. Hon undrar bl a vilket läge man önskar på jobb (arbetsuppgifter, ansvar etc). Tror ni hon blir glad om jag klottrar dit "sängläge"??

Sov gott alla!

Helgnöje

Hm, onsdag idag och man längtar redan efter helgen. Inte klokt egentligen, man önskar ju bort tiden istället för att ta tillvara på den?! Men, denna gången längtar jag eftersom vi äntligen ska till Stoff & Stil i Malmö. Om ingen familjemedlem däckar i influensa denna helg också förstås. Gubben har precis legat nämligen. Ingen hit - för någon! Till och med halstabletterna var för skrovliga för honom så de kunde han inte äta. Det ni.
"Alla kvinnor vet att ett av de besvärligaste föremålen i ett hem är en man", citat av Nancy Astor.

Har ändrat om lite i sovrummet, hyllan ovanför sängen fick en uppfräschning och ett gammalt fönster sattes upp. Har även hittat en söt antik hårborste som fick sin plats på mitt nattduksbord...



Sköt om er!

Kontraster

Idag har det inte varit en rolig dag på jobbet. En kollega har varit med om något tragiskt. Då börjar man värdera sitt liv lite mer, krävs inte så mycket faktiskt för att man ska vakna till.
Efter jobb stack jag till dagis och hämtade min lillplutt och hans kompis. Där går de små knattarna i klumpiga overaller och kängor, nästan vaggandes till bilen - fnittriga och förväntansfulla. Då blir man alldeles varm i kroppen och så oerhört tacksam för vad man har. När de sedan fikar råkar kompisen släppa sig. Han ler stort, tar ett djupt andetag och utbrister: "aah, så gott det luktar!" Hm, vet i katten om jag höll med precis. Då släpper min påg också på sina hämningar och ljuder stolt en rap - och en till för säkerhets skull.
Visst är livet full av kontraster och tack o lov för det!

Trist väder

Idag är här verkligen trist väder i Skåne, grått och mulet. Man blir superseg i knoppen. Jag och väninnan stack inom Ikea igår och handlade lite smått och gott, bland annat nya handtag till mitt blivande renoverade (förhoppningsvis) kök. Idag småpular jag lite i hemmet, flyttar en sak hit och en annan dit. Tyvärr får jag nog hålla med Patrik; många saker flyttar in men ack så lite som åker ut! Kanske man skulle anordna en liten loppis nu till vårkanten? Vissa saker är ju synd att slänga och jag har även svårt att släppa ifrån mig saker. Man ändrar ju smak och tycke, får nya idéer. Och, helt plötsligt tycker man den där fula saken man ställt längst in i ett skåp faktiskt är ganska så fin? Om jag låter som en lumpsamlare? Kanske det, å andra sidan är jag fenomenal på skåpsrensning - bara inte mina saker, haha...

Idag tänkte jag visa lite av förra helgens loppisfynd:

Kanske dekorativt med lite äpplen i?
Litet skrin i nysilver, format som ett hjärta

Hyllan blev svart. Perfekt med smålådor!
Och, slutligen mitt senaste inköp, lampa i fattigmanssilver från Fridas gård

Denna gång togs bilderna med en lånad kamera. Min egen lever nämligen ett eget liv, idag ville den ha blå bilder - suck! Så, datumet på bilderna får ni ha överseende med.

Sköt om er!

Tjat och åter tjat...

Så, nu var man inne i "trallet" igen. Ja, trall och trall. Lät ju roligare än vad det är! Jag menar förstås skola, läxor och - tjat. Ibland har man lust att spela in ett band som kör på egen drift - så kan man själv ta in på ett hotell och mysa på deras spa och plaska i en härlig pool! Måste vara alla mammors stora dröm. Eller, standard; vinna en miljon. Läste häromveckan en artikel i tidningen om vad som hänt några lyckliga vinnare. Hur såg deras vardag ut idag? En av dem vann en miljon på Jeopardy (?), men fick ut typ halva efter skatt. Hans vinst räknades som arbetsrelaterat, han svarade ju på frågor. Där kan man ju tala om livets ironi, eller hur? Nåja, han blev nog lycklig ändå. Själv behöver jag ingen miljonvinst idag för att vara glad. Jag har nämligen fått nya fönster i huset! Alla i området uppskattar dock inte dessa nya fönster i sina hus lika mycket som jag. Fönsterkillen berättade nämligen om en gubbe som bor mittemot busshållsplatsen. Denna gubbe grymtade och blängde surt på arbetarna dagen efter insättningen. De frågade honom om han inte var glad för sina nya fönster, varpå han svarade:
"- Äsch, rena möget (skit för er som inte pratar skånska). Man hör ju inte längre när bussen kommer så nu vet jag ju inte vem som går av och på bussen!"

Sköt om er!

Goddag, yxskaft!

Läste ett roligt inlägg hos Lallis. Hon hade ringt Försäkringskassan och stått i telefonkö (ovanligt...). Då kom jag att tänka på en söt liten historia som min väninna berättade. Hon skulle också ringa till Fk, telefonisten som skulle koppla henne vidare frågade då henne när hon var född.
"- Det vet väl inte jag?!", svarade min väninna. Hon trodde att telefonisten menade vilket klockslag.
"- Men... du vet väl när du är född?? Vilken dag alltså??", utbrast telefonisten förfärat.
Det blev tyst i luren. Det var nämligen då femöringen ramlade ner för min väninna. Tror ni att hon kände sig dum? Jag med....

Allt annat än kramgoa låtar...

Inatt spelades det musik utanför vårt sovrumsfönster. Låtarna var allt annat än kramgoa, lät väl mer som någon japansk traditionell musik. Ni vet de där pipiga... En låt kan man väl stå ut med - men en hel natt?? Vi kom fram till att det måste vara något vindspel som en granne hängt upp. Men... efter inspektion visade sig att det inte alls var någon granne utan den där jäkla byggställningen utanför vårt hus. Tack vare våra skånska vindar/stormar kommer vi ha full konsert om natten i några månader framöver!

Avslutar med en suddig bild av min miniträlåda i köket, visst är den söt?? Har fyllt den med miniljus, rostiga gamla spik och ett vitt hjärta...

Sköt om er!

God fortsättning på er!

Jaa, det var ju ett tag sedan man "bloggade". Kul att se att vissa fortfarande hänger på trots att inläggen lyst med sin frånvaro. Har inte haft någon lust alls, känt mig stressad bara jag såg datorn. Värken har dessutom gjort sig extremt påmind före jul...
Så, dessa lediga dagar har jag slappat till max och har väl mest sett ut som en fågelholk mellan varven på sofflocket!
Vi har gjort våra småtuflykter och tagit en dag i sänder. Träffat vänner, ätit gott ute på restaurang vilket inte sker varje dag, åkt pulka i Vallåsen (en skidanläggning inte långt härifrån) osv... Så himla vacker syn med all snö som ligger som kristaller på träd och buskar!
Har dessutom städat bort julen och går nu och planerar vår köksrenovering. Blir ju kanske mer av en budgetrenovering med tanke på att vi har hyresradhus, men liite extra tänkte jag ändå slänga till med - fast Patrik vet inte om det än!

Avslutar inlägget med en liten berättelse om Alex som slog sig häromdagen och grät förtvivlat. Jag tröstade honom och sade samtidigt att det går över när du gifter dig - kanske med favoritflickan Hanna från dagis?
"Mm, svarar Alex med tårarna rullandes ner från sin kind. Han lugnar sig så småningom, tittar ut genom fönstret en stund och kommer plötsligt på att det faktiskt fortfarande gör ont.
Då börjar han storgråta igen och utbrister
"- Jag vill gifta mig med Hanna nuuuu!!!!"


Sköt om er!