"Uthyres"

"Trött, urlakad mamma med kassa leder (går för tillfället som en ko som sketet på sig, ursäkta franskan) uthyres för billig peng till eventuella sömnstudier. Har absolut inga krav"
Hmm, tror ni någon nappar på min annons? Nä, tänkte väl det...

Jag kan berätta en liten historia som inträffade för några år sedan när vi semestrade i Danmark. Vi hade hyrt en söt liten stuga på Södra Själland och såg verkligen fram emot denna semester. Tilläggas bör att jag var höggravid... När vi kommer in i stugan så fanns där våningssängar vilket jag på något konstigt vis missat (suck, denna hjärna...). Eftersom min mage var större än en hoppeboll fick jag sno ena madrassen och ligga på nedervåningen, annars var risken stor att översängen blev en undersäng istället, hrm... Nicklas låg på andra översängen och Patrik (den stackaren) låg på en madrass på golvet - han kunde ju absolut inte ligga i en sån obehaglig säng.
På natten fick jag naturligtvis halsbränna som så många gravida kvinnor råkar ut för. Eftersom jag inte kunde tända lampan med risk att väcka alla, fick jag "smyga" (lätt med svullna fötter och alla överviktskilon) förbi alla sovande till stället där väskorna stod och börja rota rundor efter mina piller. Det visade sig efteråt att Patrik trodde det var en inbrottstjuv, men eftersom han var så innerligt trött och nästintill orörlig där han låg fastklämd på golvet så blev han frikostig och tyckte att tjuven kunde ju ta vad han hittade - herregud, karl! Vad säger man??
På morgonkvisten stack han och duschade och när han står och tar på sig kläderna i denna pyttestuga kallar han på mig. Jag vaggar in och får se denna spinkiga kropp i ett par ännu mindre kalsonger som riktigt smiiiter åt både fram och bak. "Jäklar va små kallingar du köpt till mig", utbrister han surt....
Små och små, han hade fått på sig då 5-årige Nicklas kalsonger - DET var imponerande tyckte jag!

Avslutar dagens berättelse med att visa ett litet kort från teverummet, har ändrat om lite - igen (bortse från fula sladdar som ska bort). Visar också min nya fina kristallkrona som jag fått av svärmor, visst är den urtjusig? Mannen hatar den, ungarna skrattar åt den och grannen kallar den för tantvarning.
Så ful är den väl ändå inte, eller?


Klicka på bilderna om ni vill se dem större...