Vilken dag!

Vissa dagar SKA man stanna hemma,ligga kvar under täcket och vänta tills dagen passerat.Tror ni arbetskamraterna blivit glada? Nä, antagligen inte.
Denna dag är en dag som går till historien - MIN historia i allafall. Redan i natt när jag vaknade typ varannan timme och med halsbränna misstänkte jag att den skulle gå åt pipan. Mycket riktigt, Alex vaknar - supertidigt vilket inte är bra för då blir han gnällig, trött och gråtig framåt eftermiddag/kväll och inte så lätt att få i mat varannan timme. Ser dessutom att hans glasögon gått isönder, får därför väcka Patrik som då jobbat natt så han fick fixat till dem. Kommer till dagis. Kompisen som ska följa med hem idag har ingen bilstol med, suck. Stressigt till tusen på jobb. Tvättmaskinen går isönder. Tangentbordet krånglar.
Tror ni jag varit irriterad idag? Bara förnamnet....

Sköt om er!

Tack alla goa människor!

... för er omtanke efter mitt förra inlägg. Vet egentligen inte vad denna blogg ska innehålla. Blir väl mest struntprat, inredning,loppisar osv. Men, ibland vill jag ändå kunna kläcka ur mig sånt som bubblar inom en och det känns förbannat skönt efteråt!

Så, till ett lite lättare inlägg idag...
Detta hände när Nicklas, då 8 år gammal, precis börjat i en ny klass. Jag hade inte träffat fröken än, men hört mycket gott om henne. En varm sommardag skulle klassen på utflykt till Fredriksdal. De skulle få mat på plats och behövde endast ha med varsin ryggsäck med klädombyte. Sagt och gjort. Dagen kom, de hade superkul och väl hemma tömde jag hans ryggsäck under tiden han pladdrade på om allt som hänt.

Tiden gick... Ungefär en vecka senare hämtar jag Nicke vid skolan och han säger halvgråten i bilen:
"- Mamma,vi måste köpa en ny väska till mig".
Jag frågade honom om den gått isönder varpå han svarar:
"- Nää, men hamburgaren som blev över från utflykten låg kvar i väskan och allt har blivit till en enda sörja."
"- Vaa??" Blev min kommentar, helt förvånad. Hamburgare??

Jodå, de hade mycket riktigt fått varsin hamburgare på utflykten, han hade inte orkat äta mer än hälften och därför stoppat ner resterande i sin väska. Denna hade jag alltså inte känt när jag viftade runt efter hans kläder. Han hade dessutom hällt allt ut allt innehåll i klassrummet - mitt framför en fröken som jag aldrig träffat förut och visat henne förödelsen. Böcker och allt i en enda sörja.
Hm, tror ni jag hade lust att dra hem fröken för att visa; vi är INGA lortpellar och vi vet hur man städar!
Pinsamt? Jodå, lite grand...

Kram från en generad mamma

Förbannade, helvetiska sjukdom

Ikväll fick jag ett dystert besked. En förälder meddelade mig att deras lille pojke på ett år dog i onsdags. Han led också av mitokondriell sjukdom. Han hade fel på komplex 1+4, Alex har komplex 1+5. Jag skriver aldrig om Alex sjukdom, vet inte varför egentligen. En blogg är ju ett ypperligt tillfälle att kunna få upplysa människor om denna helvetiska sjukdom. Men, oron finns där alltid och lurar som ett gift så varför inte njuta av den vardag man har istället? Kanske naivt att säga så men å andra sidan är sjukdomen så väldigt varierande och individuell. De vi fått kontakt med är så mycket sjukare än Alex. Vi känner att vi har tur med vår lille plutt, han lever ju ett ganska normalt liv och får dessutom uppleva sina födelsedagar - även om det ibland känns som lånad tid. Låter hemskt att säga så, men så känns det.
Så, varje år pustar vi ut, jag och Patrik. Vi säger aldrig det högt, men vi vet att vi båda känner det så... När man då får kontakt med dessa föräldrar med barn som bär denna sjukdom, inser man hur skört livet är och hur oerhört tacksamma vi är för vår lille Alex...

För er som vill veta mer om sjukdomen:
http://www.socialstyrelsen.se

Vill avsluta dagens inlägg med en dikt som jag för en tid sedan läste i en god väns blogg, en liten tankeställare:

"Välkommen till Holland

När du väntar barn är det som att planera en fantastisk semesterresa - till Italien.
Du köper en bunt guideböcker och lägger upp en underbar rutt:
Colosseum. Michelangelos David. Gondolerna i Venedig.
Du kanske lär dig några användbara fraser på italienska.
Allt är väldigt spännande.
Efter månader av ivrig förväntan kommer äntligen den stora dagen.
Du packar väskorna och ger dig iväg. Flera timmar senare landar planet.

Flygvärdinnan kommer in och säger: "Välkommen till Holland."
"Holland?!?" säger du. "Vad menar du med Holland??
Jag bokade en resa till Italien! Jag skulle vara i Italien.
Hela mitt liv har jag drömt om att åka till Italien.
" Men flygrutten har ändrats. De har landat i Holland och där måste du stanna.

Det väsentliga här är följande:
De har inte tagit dig till en förfärlig, vidrig, snuskig plats, full av farsoter, hungersnöd och sjukdomar.
Det är bara en annorlunda plats.
Så du måste bege dig ut och köpa nya guideböcker.
Och du måste lära dig ett helt nytt språk.
Och du kommer att möta en helt ny folkgrupp som du egentligen aldrig skulle ha mött.

Det är bara en annorlunda plats.
Det är lägre tempo än i Italien, mindre tjusigt än i Italien.
Men efter att du varit där ett tag tar du ett djupt andetag, ser dig omkring...
och upptäcker att Holland har väderkvarnar...
och Holland har tulpaner.
Holland har till och med verk av Rembrandt.

Men alla du känner är upptagna med att resa till och från Italien...
och alla skryter de om vilken härlig tid de hade där.
Och i resten av ditt liv kommer du att säga
"Ja, det var dit jag skulle åkt. Det var vad jag hade planerat".
Och den smärtan kommer aldrig, aldrig, aldrig någonsin att försvinna...
därför att förlusten av den drömmen är en mycket, mycket betydande förlust.
Men...om du ägnar ditt liv åt att sörja över att du aldrig kom till Italien,
kommer du aldrig att kunna glädjas åt det mycket speciella,
det väldigt härliga... med Holland."

© Emily Perl Kingsley, 1987.

Som vanligt, sköt om er!